WELCOME!

I´m glad to see so many guests from all over the world.
In the end of every post I write a summary in english.
Please use the translation gadget and look around.
Be kind and leave a mark :-)

onsdag 2 januari 2013

Från sten till glas - svensk arkitekthistoria


Mitt eget intresse för arkitektur tror jag började gro hos mig när jag som 11-12 åring började möblera om i mitt rum och skapa rum i rummet.
Sedan skissade jag allt från inredningseffektiva friggebodar à la Hedvigs i tv-serien ”Från A till Ö” till flerfamiljshus, flera av dem med en dröm om att en gång få se dem i verkligheten.
Dock fick jag aldrig för mig att bli arkitekt. Jag skyller det ibland på mitt svaga intresse för matematik.

Det har skapats och byggts i Sverige sedan Stenåldern. Det är dock främst kyrkor, kloster, slott och borgar som nämns i arkitekturhistorien från Medeltiden. 
Det beror främst på att de bevarats på grund av att de ofta byggdes i sten till skillnad mot bostäderna som byggdes i trä och antingen förföll eller brann upp.

Barocken - 1800-talets slut
Det var under Sveriges stormaktstid under 1600-talet som begreppet arkitekt inrättades och yrket utvecklades och stärktes av bland annat Nicodemus Tessin den äldres verk, såsom Stockholms förste stadsarkitekt.
Han är den som står bakom bland annat Drottningholms slott och Wrangelska palatset.
Det var också under denna tid som städer runt om i Sverige grundlades.
1773 grundades Kungliga Konsthögskolans Arkitekturskola, kort därefter grundades även en myndighet för övervakning av byggbranschen. Båda höjde arkitekturens kvalitet, men på bekostnad av de lokala byggtraditionerna.

En ledande arkitekt under 1800-talets första hälft var Fredrik Blom. Han är ansvarig för Kastellet på Skeppsholmen, som idag inrymmer delar av Arkitekturmuseet.
Mycket känd för sin samtid blev Blom för sin idé med prefabrikation av trähus, de flyttbara husen. Husens stomme bestod av dubbla brädväggar med lufttät papp emellan. Väggar, golv och tak transporterades i delar, som genom sin spontning var lätta att sammanfoga. Husen, som fanns i olika storlekar, var försedda med flyttbara kakelugnar och spiraltrappor. Dessa hus exporterades bland annat till Ryssland och Frankrike.
Rosendals slott på Djurgården är ett sådant hus. Det uppfördes under åren 1823-27.

(bild: Wikimedia)




Jugend - Efterkrigstiden
Från perioderna med klassicism, nyklassicism, nygotik, nyrokoko, nyrenässans och nybarock stil, tog vi oss under en period i slutet av 1800 till början av 1900, fram till stilen Art Nouveau, som här i Sverige kallades jugend. Då en ny generation arkitekter, som tog avstånd från historism och klassicism, hämtade inspiration från naturens organiska former.
Ett exempel i min närhet är Norrköpings enskilda bank, kvarteret  Drottninggatan-Nya Rådstugatan-Gamla Rådstugatan, som ritades av Gustaf Wickman 1899. En massiv, stenklädd byggnad, som jag ser som karakteristisk för den tidens arkitektur.
(bild: Wikimedia)
Wickmans största projekt måste ändå varit att skapa staden Kiruna, vilket tog tre år och som främsta projekt dess kyrka, som är en blandning av amerikansk träarkitektur, norsk stavkyrka och samisk kåta. 
(bild: Wikimedia)

En annan arkitekt, Norrköpingsonen, Carl Bergsten har lämnat efter sig ett flertal verk under denna period.
Ett av de mest kända kan vara Liljevalchs konsthall som stod klar 1916, och ansågs vara av det radikala slaget. 
Liljevalchs konsthall var på flera sätt ett supermodernt inslag i tiotalets Stockholm. Konsthallen var ämnad åt samtidskonsten, den stod fri från kyrklig och kunglig inblandning och var dessutom den första riktigt nyklassicistiska byggnaden i staden.
(bild: stockholm.se)
1910 kom konflikten mellan de gamla idealen och den nya tidens behov upp i dagen och Bergsten startade en ny skola, Klara skola 1910 tillsammans med bland annat Ivar Tengbom, där Gunnar Asplund var elev. Skolan levde under endast ett år.

Denna den nationalromantiska perioden följdes av  modernismen och den Nordiska klassicismen, som karakteriseras av en avskalad och geometriskt enkel arkitektur, fri från ornament då det var själva formerna och konstruktionen som stod för det arkitektoniska och konstnärliga värdet.
Något som jag själv ser lever kvar till dags dato, och som jag vill kalla den  Svenska Moderna Formgivningstraditionens vagga inom arkitekturen.

I Sverige inleddes den moderna arkitekturen av en grupp arkitekter som startade en era kallad Swedish Grace ute i Europa och var den svenska varianten av Art Déco.
Gunnar Asplund var en av de mest berömda med Stockholms stadsbibliotek som ett av hans viktigaste verk.
(bild: Wikimedia)

Ivar Tengbom var en annan med verk som Stockholms konserthus och Tändstickspalatset åt Ivar Kreuger.
(bild: byggnyheter.se)

I Norrköping ståtar Värmekyrkan, (fd.ångpannecentral) ett av Ivar Tengboms verk mitt i Industrilandskapet.
(bild: Wikimedia)

Sitt genombrott i Sverige fick modernismen inte riktigt förrän i samband med Stockholmsutställningen 1930.
Under de följande åren kom funktionalismen att bli den dominanta ideologin, speciellt i hemmen.
Då bostadsområdet Södra Ängby i Bromma kom till, vilket idag räknas som ett av Europas största bevarade funktionalistiska villaområden och skyddas av Riksantikvarieämbetet.
(bild: Wikimedia)
Under 1920 talet kom Josef Frank att knytas till Sverige genom Estrid Ericson, grundare av Svenskt Tenn, och mellan åren 1924 - 1936 ritade han fem villor som uppfördes i Falsterbo. Det var han som myntade uttrycket ”accidentism”, vilket betecknade en ny och ledigare arkitektur istället för den strama funktionalismen. Här togs ett viktigt steg enligt mig mot den arkitektur som lever idag, vilket jag kommer till lite längre fram.

Efterkrigstiden - nutid
Efter andra världskriget ökade urbaniseringen dramatiskt i Sverige, med stor inflyttningar till städerna och en massiv insats gjordes för att minska bostadsbristen och höja standarden på boendet.
1965 går startskottet för det så kallade miljonprogrammet. Trots att den största satsningen var i form av småhus så förknippas byggandet under denna tid med stora betongkomplex, som präglades och i viss mån fortfarande präglas av stora sociala problem.
Under samma period revs stora delar av stadskärnorna i många av Sveriges städer till förmån för bilanpassning och parkeringsplanering. Dock avstannade nybyggnationerna i och med oljekrisen 1973 och istället skapades ROT-programmet där man tog tag i de gamla byggnaderna i städerna som stått tomma i väntan på rivning. Tyvärr moderniserades dessa på ett oaktsamt sätt, genom att man satte in fönster och dörrar som förstörde charmen i vissa äldre hus. 
Nu startade också en period av Strukturalism som var en teoretisk riktning enligt vilken byggnader och samhällets infrastruktur främst ska betraktas som strukturer där delarna får sin betydelse genom helheten.
Ett par av de mest kända kan vara Garnisonen på Östermalm i Stockholm och Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms Universitet, det senare som ritades av Carl Nyrén.
(bild: Wikimedia)

Jag kan se denna stil hos många av de statliga verk som utlokaliserades från Stockholm under 1970-talet och förstås i de massiva betongbostäder som byggdes under miljonprogrammet. Vi hittar några i Norrköping. I Hageby, Navestad och Marielund, finns lägenheter byggda av betongelement liknande containers som är hopsatta. Under senare år har dessa komplex förbättrats genom att reducera våningsplan, bygga burspråk och tillsätta färg.

Under 1970- och 1980-talet kom modernismen att kritiserats hårt av den postmodernistiska rörelsen, som präglades av eklekticism (stilblandning) och inrymde vissa element av mer klassiska ideal, och som kom att ta över en större del av arkitekturscenen.
15:32, 15 juli 1972 gick startskottet bokstavligt talat för den nya eran, då man sprängde bostadskomplexet Pruitt-Igoe, ritat av Minoru Yamasaki, i St Louis, USA. I alla fall om man får tro arkitekturhistorikern Charles Jencks.

En av de mest framträdande figurerna inom postmodernismen i Sverige var Ralph Erskine.Han var en föregångare i att till exempel tillvarata solljuset och solvärmen på olika finurliga sätt, till exempel vid placeringen av byggnaderna i landskapet.Ett fint exempel är Hotel Borgafjäll som han ritade tillsammans med  Aage Rosenvold 1955.
(bild: borgafjallen.se)
Senare skapade han flera större verk som Ekerö centrum och Myrstuguberget i Vårby.
(bild: Wikimedia)
Juristernas hus, om vilket han sagt följande: 
”Yttertaket var tänkt att vara torvbelagt. På grund av kostnadsbesparingar dog idén och det blev svart falsad plåt istället - också snyggt, men mindre “ekologiskt”. Invändigt arbetade vi på ett böljande tak i trä men även detta föll av kostnadsskäl och ersattes av gipsplattor, som vanligt, tyvärr. Förståeligt, huset var naturligtvis inte billig. Sådant är livet.”
(bild: jurstud.com)

Här är vi nu med hjälp av de steg som vi bland annat har Josef Frank och Ralph Erskine att tacka för. Steg mot friare former och hållbarhet. 

För mig står Svensk Modern FormgivningsTradition inom arkitekturen för det ljusa, lätta och öppna planlösningar med generös takhöjd. Stort inslag av naturmaterial som trä på golv, väggar och i inredningen, ofta naturella utan färg eller laserat så träådringen bryter igenom. Träfasader behandlade med miljövänliga färger, som slamfärg och linoljefärg. Stora glaspartier i fasaderna.

Idag definieras arkitekturen i Sverige av sådana arkitekter såsom Gert Wingårdh, som började sin karriär som postmodernist men som är känd för att anamma nya stilar (hans verk innefattar bland annat ekologiska, minimalistiska, högteknologiska, expressionistiska och neofunktionalistiska stilar).

Gert Wingårdh, Villa Astrid
(bild: wingardhs.se)

Gert Wingårdh, Naturum, Tåkern
(bild: wingardhs.se)

Han tillsammans med kollegor som Thomas Sandell, Claesson Koivisto Rune och Tham & Widegård, Tengbom, DAPstockholm och White är några av de som jag tror kommer skriva nutidens arkitekthistoria.
Thomas Sandell, Villa, Ekerö
(bild: arkitekthus.se)
Tham & Videgård, Parhus, Lidingö 
(bild: tvark.se)

Tengbom, Cloetta Center, Linköping
(bild: tengbom.se)
Min förhoppning är att de ska fortsätta utveckla den fria formen och inte snöa in för mycket på alla dessa kuber, enskilda eller staplade på varandra, som jag tycker mig se allt för ofta.
En önskan är också att de ska fortsätta driva miljötänket och vår trä-byggnadstradition vidare. 
Något som instiftandet av Träpriset 1967 avsåg. I stadgarna som uppdaterades 1988 står:
"Det är ett pris för god svensk arkitektur i trä och som speglar vår tid. Det tilldelas ett färdigställt nytt byggnadsverk, ett hus, en bro eller en anläggning, där trä använts med särskilda arkitektoniska kvalitéer i kombination med andra material och med en konstruktiv utformning eller systemlösning som visar prov på riktigt bruk och behandling av trä. Därtill premieras sådana kostnadseffektiva lösningar som stärker träets konkurrenskraft i den allt hårdare byggmaterialmarknadens olika segment".

Vinnare 1967 var Carl Nyrén, Arrheniuslaboratoriets arkitekt, för Missionskapellet vid Teologiska seminariet på Lidingö. 
(bild: ucl.se)

Årets vinnare blev Bengt Carlsson, Meter Arkitektur AB; Linda Seitola Gunnarsson, byggherre; Kaj Stefanius, Urfjällets Bygg AB för Skogssaunan Tomtebo, ett privat bygge på Norrlandet utanför Gävle. 

(bild: trapriset.se)

Om jag ska ge min bild av hur det privata byggandet utvecklas så tycker jag mig se en tendens till att vi mer och mer går från slutna rum till mer öppna planlösningar och större fönsterytor. Vilket är en följd av teknikens framsteg gällande våra värmesystem och byggmaterial, med nyttjandet av alternativa energikällor och energieffektiva fönster.
Vi har gått från att ha köket som familjens samlingsplats i enkelstugans storstuga. Via att köket placerades på undantag, på baksidan av huset/lägenheten, avskilt från det övriga boendet och ofta alltför trångt för att kunna sitta där för att inta måltider och umgås. Numera ser vi ofta en öppen planlösning där kök, matplats och vardagsrum smälter samman.Jag tror vi vill tillbaka till den avslappnade gemenskapen i storstugan.
Skillnaden är väl att vi inte längre går och lägger oss i kökssoffan när det blir kväll.

Hans-Eric Andersson, Villa Stenman
(bild: hajom.com)

Den utvecklingen gick vi själva igenom under den tid vi, min man och jag, planerade vårt nya hus. Vi bodde då i ett hus från 1921, där rummens ytor dock inte var små men ändå begränsade vad gällde större sammankomster. Under de ca 20 åren vi bodde där kom det ofta upp en önskan om ett hus med större sociala ytor.
Jag som har det största husintresset av oss båda, fick i uppdrag att skissa på ”drömhuset”. Många timmar, säkert dagar gick åt till att söka idéer hos andra husbyggare. Efter bollande av tankar och skisser mellan mig och Kim Munro,  arkitekt hos Tengboms, fick vi fram en ritning över vårt ”perfekta” boende.
Bygget startade hos ett prefabriceringföretag i Boden under våren 2010 och fortsatte på plats från juni till inflytten i november 2010.
Äntligen fick jag se en av mina drömskisser i verkligheten, en dröm som startat på mitt rum i 11-12 års åldern.
(bild: privat)

(Detta är en del av mina studier)

A summary of the swedish architectural history.
I hope you enjoy it!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Blir glad om du kommenterar mitt inlägg.
Jag undanber mig reklam i detta fält. Maila mig för ev. samarbete :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...