Allt skapande som jag sett i det här landet är fantastiskt, men det mest fantastiska är alla personligheter.
Precis som det är var man än må komma i samspråk med någon.
Det viktigaste i livet är det mellanmänskliga upplevelserna, inget är mer värdefullt!
Den tredje veckan i Gabs fortsatte som de tidigare, uppsökande av kreativa människor på olika områden.
Strax utanför Gaborone, och på andra sidan Gabane, längs en slingrande och bitvis nästintill oframkomlig sandväg. (Ja, sand finns det gott om här och vissa vägar skulle behöva byggas av något stabilare, då de lätt spolas bort när det regnar och det hade regnat intensivt de senaste dagarna.)
Där ute bor Puni med sin man Brian och två barn, som var i skolan, när vi var på besök.
Puni är kvinnan, som jag hört talas om både i Hazellwoods craftshop och hos Kalahari Quilts, så jag var bara tvungen att träffa henne.
Hon bjöd in oss till sitt hem och både hon o hennes man gav oss ett varmt välkomnande.
Puni arbetar främst med textil remake, där hon återanvänder textil spill mm.
Hennes man Brian arbetar med grafisk design av web och foto.
De lever som Rastafaris, äter vegetariskt, (Puni äter fisk) och försöker att inte tära på jordens resurser.
Denna mobil med Punis dockor, hängde i Hazellwoods craftshop.
Punis dockor i Kalahari quilts butik
Puni
Visdomsord!
Dockor modell större.
Tom och Brian hade mycket att prata om, främst om byggen o sånt.
Huset har Puni byggt själv och meningen är att de ska bygga ut det åt vänster där hennes ateljé, gjord av lastpallar ligger. Husgrunden är klar och när bilen är betald, bygger de vidare.
Punis atelje, tur att klimatet tillåter denna öppna lösning :-)
En installation bland chiliväxterna.
"Hotter than fire"
"Ancient healing steam room"
Ångbastu
Punis bidrag till World Aids Day i December 2014.
Brian, Puni och Tom :-)
På väg tillbaka till Gabs for vi förbi Pelegano Village o keramikverkstaden där.
Det var inte så mycket verksamhet igång, tror det beror främst på att det var lågsäsong, vad det gäller turister, när vi var där.
Påminner om 70-talet tycker jag.
Sköldpaddan är en smörskål. Smöret ligger i locket(skalet) o i skålen lägger man is, för att hålla smöret fräscht i värmen.
En annan dag besökte vi Catherine som är silversmed.
Blev fundersam när jag såg detta foto på hennes arbetsbord.
Hon fick ge det en förklaring...
Catherine har samarbetat med en silversmed här i Sverige.
När hon var här i Sverige och arbetade kom Göran förbi och var nog imponerad, för han hängde en hel del vid hennes bord. Kollegorna här i Sverige skojade med henne att han var hennes boss ;-)
När hon kom hem igen och öppnade sin resväska hade någon smusslat ner ett foto med ram och skrivit att "bossen" måste ha koll på hennes arbete.
Så nu står han där och kollar varje dag ;-)
På lördagen var det dags för marknad vid Kgale Siding, fd. The No 1 Ladies' Opera house, café och teagarden, känt bl.a. genom Alexander McCall Smiths böcker om Mme Ramotswe.
2014 var kanske sista året som det bedrevs någon marknad där. Paret som bor där och driver stället har kommit upp i åren och vill sälja till någon som kan driva det vidare. Hoppas det blir så.
När vi kom dit möttes vi av detta
och denna stämning fortsatte genom människomöten, som Puni, Brian, Rika, Katherine, Hardy, m.fl.
God mat och dryck och mer musik :-)
Under samma helg besökte vi en Art Exhibition @Linnaeus.
Där fanns detta träsnideri, skapat av Hardys vän, som jag tror hette Salomon.
Nicola Holgates verk blev min favorit, då jag älskar att titta upp mot trädkronorna ute i skogen.
Avslutar del 4a med en underbar färgsprakande häck.
Nästa del kommer visa mina besök i en bygemenskap, Camphill Otse och SOS Childrens Village Tlokweng.
Hope you enjoyed my fourth post from Botswana, with personalities art and crafts.
Next post will include my visit at Camphill otse and SOS Childrens Village Tlokweng.
Ett snabbt inlägg om detta häftiga hus "over there".
Som eventuellt skulle kunna få mig att flytta dit ;-)
( bild: TTKRepresents.com)
Detta organiska hus, som verkligen smälter in i omgivningen, byggdes på uppdrag av konstnärinnan Beverly Doolittle och stod klart 1993.
Nu är det till salu och det till vrakpris, som en ordinär villa i Djursholm, 20 millar ;-)
Huset tog fem år att bygga. Exteriört med material som betong, stål, koppar och glas. Interiört med mängder av material i organiska former som kan påminna om Gaudis verk.
Nu är jag inne på andra veckan som student och det känns fortfarande ovant.
Det lunkar på så sakteliga, i dag hade vi drama, där vi ex. fick öva på varandras namn och gruppera oss efter namn och födelsedag, gestalta logotyper mm. Det är ett stort glapp mellan mig och de övriga studenterna på ca 14 - 27 år ;-)
Det känns ändå bra, de är mycket trevliga och roliga!
Har haft lite tid innan vi börjat för dagen, då jag fotat lite konst i universitetsparken, även kallad Viagraparken :-)
"Häxan" av Danilo Stankovic
Vy över parken som är vacker med dammar och vattendrag.
"Fauna" av Tilda Lovell
Följande bilder är inte så tydliga, då det var svårt att få fokus på "discobollarna"
Jag hoppas ni ser dem och förstår hur snyggt det är. :-)
"Utsmyckning" Helena Piipo Larsson
Mitt på fältet ligger denna kolonistuga.
"Gamla Valla koloniområde. Ett levande monument" av Martin Karlsson
I fredags firade jag att jag tagit steget mot ett annat liv, med vinet Chateau de Malle o ostar som Gres Champenois och Morbier. Provade också getvarianten av Morbier o den föll i smaken, dock passade den inte så vidare till just det vinet, men då finns det kvar till en annan kväll :-)
Vad gör man när man snavar på sin mans headset i sovrummet??!
Jo man hänger upp det på en av barnens egensnidade väggkrokar :-)
Denna är skapad av Vilhelm för sisådär 6 år sedan
Måste visa er vad jag fyndat på Tradera...
...fem djupa assietter med prickar i guld, gult och brunt :-)
De är superfina tycker jag!
Avslutar med en bild på gårdagens kvällshimmel.
My first week at university runned very smoothly and now we´re started the second with a drama lesson :-) I have had time to stroll in the university park and show you some art.
